Johanna *

.. och nej, nu menar jag inte bananerna i de randiga pyjamasarna (hur skumt vore inte det på en skala?), utan mina favoritsystrar; Lina och Annie. Men det förstod ni säkert.

Vi var ute på familjen B:s torp och lapade sol, nakenchockade några kohagepromenerande grannar och klådde varandra i kortspel. Eller rättare sagt, de klådde mig. (Dagens sanning, tro det eller ej. Jag är sämst på kort. Finns inte en chans i världen att något spel annat än Stress, Vändtia och Nolldam ska fastna i mitt huvud).
Trevligt trevligt var det i alla fall, har inte sett Lina sen gatufesten och Annie har hållit sig undan ännu längre. Människan är ute och rör på sig minsann! På eftermiddagen begav vi oss hem igen, för Lina skulle få besök av sin äkta hälft från Bredsand.  

På tal om gatufesten, jag hade inte tänkt gå alls det här året, med tanke på min klena sommarekonomi. Men som det nu blev var jag där på onsdagen (gratis är gott) med Sandraa, (om någon undrar varför det verkar som att jag fastnat med pekfingret på a-tangenten så beror det på att det finns två Sandror i mitt hjärta, Sandraa och Sandran. Punkt) kul hade vi!

Torsdagen hade jag tänkt stanna hemma och äta surströmming, men så fick jag Fannys syrras biljett för en billig penning (tja, vad väger tyngst, surströmming eller gatufesten? Dum fråga). Också trevligt.

Efter det hade jag verkligen inte tänkt bege mig in till stan nåt mer den veckan (kanske med tanke på allt förbaskat regn?), men så blev det ju inte heller. Var på en fest som blev ganska.. urartad (milt sagt), så jag gick ner på stan istället och mötte Lina & c:o. När de sen skulle innanför grindarna igen tyckte den stackars vakten så synd om mig som skulle behöva vara ensam utanför så han släppte in mig, gratis. Yääääh! Fick lova att inte säga något.

Slutsats: Tre   dagars   gatufest   till   priset   av   nästan   ingen.